Grafiska Sällskapets historia

Några konstnärer bestämde sig 1910 för att man ville bilda en sammanslutning, en förening, för att öka kunskapen om grafik som konst. Man ställde upp stadgar och en av dessa var att Grafiska Sällskapet, som man kallade sig, skulle verka för förståelse och uppskattning av grafik. Man träffades regelbundet i Sergelhuset som varit J. T. Sergels ateljé på 1700-talet och beslöt att ordna större utställningar med grafik.

Grafiska Sällskapet startar Vårsalongen 1913 hos Sveriges Allmänna Konstförening som stod som huvudansvarig för denna under flera år med oregelbundna mellanrum.

Ibland visades utställningen på Liljevalchs konsthall och 1957 beslöt Liljevalchs styrelse att salongerna skulle genomföras i egen regi.

Nästa stora regelbundet återkommande evenemang blir Grafiktriennalen som man startar 1965. Den sköts i Grafiska Sällskapets regi och visas på olika platser både i Sverige och utomlands. Redan samma år ordnades en utställning i Göteborg och året därpå organiserades den första verkligt stora utställningen på Konstakademien i Stockholm.

Genom årens lopp har Sällskapet ordnat mängder av utställningar både i Sverige men också utomlands.

Detta har också lett till att Grafiska Sällskapet flera gånger har inbjudits att ordna utställningar. Då grafiker från hela Norden träffades på ett möte i Köpenhamn 1937 bildades Nordisk Grafik Union (NGU). Unionens uppgift blev och är fortfarande att skapa närmare kontakter mellan de olika nordiska konstgrafiska föreningarna. Man ordnar med jämna mellanrum utställningar med grafik i de olika länderna som ingår i unionen nämligen Danmark, Finland, Sverige, Norge och Island men utbyter också erfarenheter och idéer.

Utställningsverksamheten har alltid varit viktig och omfattande i Grafiska Sällskapet. Mängder av utställningar runt om i världen anordnades i Sällskapets regi men det var först 1958 som man påbörjade en egen galleriverksamhet.

Först fick Grafiska Sällskapet disponera en mindre del av De Ungas salong på Vasagatan i Stockholm. Man inredde lokalen med grafikfack och fick disponera en vägg för utställningar. Ture Lidström blev intendent och Lisa Ljungström – Sveriges bästa konstförsäljare – lånades ut till Sällskapet.
1965 flyttade De Unga och Grafiska Sällskapet då huset på Vasagatan skulle rivas för att ge plats åt Sheraton Hotell. Man flyttade in i nya lokaler på Drottninggatan 100.

De var trånga och små och redan efter 4 år flyttade man igen och övertalades denna gång att dela lokal med galleri Heland i Kungsträdgården. Under ett år delade man på lokalen, men beslöt sig för att nappa på ett förslag med egen lokal på Rödbotorget i Konstakademiens hus där Grafiska Sällskapet flyttade in och öppnade eget 1970.

Sedan årsskiftet 1995/ 1996 har vi ett galleri på Hornsgatan på Södermalm i Stockholm.
Huset där galleriet är inrymt byggdes år 1761. Bottenvåningen gjordes 1927 om till servering, kafé Mocca Efti. De skurna trätaken härrör från den tiden. Textilgruppen hade sin butik i de här lokalerna under 70-80 talet.

Grafiknytt är en tidning som utges av Grafiska Sällskapet. Redan 1917 gav man ut en matrikel men ett regelbundet medlemsblad fick man först 1958 då Bengt Lissegårdh – då Sällskapets ordförande – och Peter Netterstad blev redaktörer och fyllde medlemsbladet med information om vad som hände på möten, utställningar osv.

Grafiknytt har pendlat mellan att vara ett medlemsblad till att vara en konsttidning för grafiker och grafikintresserade. Många redaktörer har passerat revy. Från början var det konstnärsmedlemmar som var redaktörer, som Philip von Schantz, Göran Nilsson, Lennart Ivérus, Gerry Eckhardt, Walter Huber, Gert Aspelin och Svenrobert Lundquist.

Svenrobert var redaktör för Grafiknytt 1972 till 1978 och sedan från 1992 till 1995 då Göran Lager tog över redaktörskapet. Andra som tagit på sig att driva Grafiknytt är Kim Nicklasson som också utgivit UR VÅR TIDS GRAFIK, Thomas Kjellgren som också varit en fantastisk intendent på Grafikens Hus, pappershistorikern Bo Rudin och Bengt Göran Johansson samt konstnären Björn Bredström.

Christina Lindeberg var länge redaktör för tidningen, men slutade verka som redaktör när papperstidningen upphörde. 

Grafiknytt finns numera endast som webbtidning: www.grafiknytt.se där grafiker och konstvetare skriver om grafik. Vår ordförande sedan 2020, Anne-Lie Larsson Ljung är tillfällig redaktör för sidan.

En stor del av det konstnärliga arbetet för en grafiker måste ofta äga rum i en grafikverkstad. För Grafiska Sällskapets konstnärer arrenderade man 1957 Koppartryckaren Kerstin Urdins verkstad på ett år för 1 800:-. Konstnärerna skulle betala 1:- i timmen i hyra men uppslutningen var dålig och projektet lades ner efter ett år. 1962 lyckades man dock få fram en lokal i ett före detta stall uppe vid Mosebacke.

Stallet inreddes och man lyckades få fram pengar ur lotterimedelsfonden för att skaffa pressar. Finansborgarrådet Hjalmar Mehr invigde så den 4e maj 1962 Grafiska Sällskapets egen Kollektivverkstad och lovade att stödja verksamheten.

I början hade man både koppartryckspress och litopress i den lilla verkstaden men snart blev det för trångt, litoverksamheten flyttades ut och man arrenderade från 1970 Gellerstedts litoverkstad på Banbrinken i Stockholm. 1978 skulle dock huset rivas och litopressarna lyftes med lyftkranar in i Industrihusets övre plan på Arbetargatan där Måns Heidvall blev teknisk ledare och föreståndare för verkstan.

5 år senare bar det av igen för pressarna och denna gång landade de inne i ett gårdshus på Roslagsgatan. Måns Heidvall fortsatte som föreståndare men Grafiska Sällskapet slutar hyra in sig på 1990-talet. Nu står Grafiska Sällskapet utan litoverkstad, men många medlemmar har hittat andra verkstäder och runt om i landet finns det en uppsjö av olika möjligheter till att få trycka grafik.

www.facebook.com/gsgrafikverkstad/

Redan 1913 beslutar sig Grafiska Sällskapet, vars antal medlemmar då var 33 konstnärer, för att grafikintresserade personer ska kunna bli stödjande medlemmar i Grafiska Sällskapet.

De stödjande medlemmarna har under åren som gått varit till stor hjälp för konstnärsmedlemmarna och deras Sällskap. De har betalat en årsavgift och denna har hjälpt Grafiska Sällskapet att kunna genomföra utställningar, klara av galleriverksamhet osv.

1914 bestämmer man sig i Sällskapet för att ge ut en grafikportfölj med 10 blad i 100 exemplar för att förbättra den usla ekonomin. Upplagan på årsportföljen med grafiska blad ökas 1947 från 200 till 250 exemplar.

Idag ger Grafiska Sällskapet fortfarande ut portföljer och nu flera olika med tre blad i varje i c:a 200 exemplar. De stödjande medlemmarna får förutom denna mapp med grafik också tidningen Grafiknytt och naturligtvis inbjudan till vernissager och visningar av utställningar.